Om Jämställdhetskartan – Tillgänglighet och Jämställdhet

Om Jämställdhetskartan

Jämställdhet är ett komplext område som kräver en bred belysning för att vidden av dess omfattning skall bli tydlig. För många blir jämställdhet en fråga om förenklade perspek­tiv där färger som rosa eller blått kan vara en viktig aspekt. För andra kan det handla om individuella perspektiv där egna erfarenheter läggs till grund för mer generella slutsatser. Då kan man möta argument liknande ”min man diskar” eller ”min fru byter däck på bilen” åtföljande av slutsatsen att ”vi har inga problem med jämställdhet”. Denna generaliserade bild av enskilda individers erfarenhetsbaserade slutsatser är problematiska, eftersom de ofta utvidgas till att bli mer generaliserade sanningar, vilket premisserna inte håller för. En mer strukturell förståelse av begreppen jämställdhet respektive ojämställdhet kräver andra underlag för slutsatserna. I det sammanhanget är statistik ovärderlig. Genom statistiken får vi tillgång till objektiva fakta som kan redovisa större sammanhang och ge underlag för en förståelse av mer övergripande karaktär. När det handlar om strukturell jämställd­het behöver man ha ett brett helhetsperspektiv, som vilar på objektiva fakta, för att kunna synliggöra en komplex bild, som kan vara en plattform för framtida åtgärder. Statistik kan vara en början på en mer kvalitativ förståelse av formulerade problem och leda fram till konstruktiva problemlösningar. Tyvärr har statistik en tendens att vara svårtillgänglig för den som inte är statistiker. Diagram och matematiska relationer av olika tal leder ofta till en fragmentiserad bild där komplexitet och helhet inte synliggörs.

Jämställdhetskartan redovisar jämställdhet på lokal nivå med kommuner som en geografisk enhet, inom den privata, den kommunala och den ideella sektorn samt inom olika branscher och i relation till de sex nationella jämställdhetsmålen. På Jämställdhetskartan presenteras den enorma databasen på ett lättillgängligt sätt med schablonfigurer och diagram.

Vår utgångspunkt är Västra Götalands samtliga 49 kommuner men vi har även samarbete med andra delar av landet. De regioner som finns publicerade på kartan utöver Västra Götaland är Skåne, Kronoberg, Halland, Stockholms län och Dalarna där enskilda kommuner är publicerade.

 

Statistik
Siffror, data och statistik är Jämställdhetskartans bas. Merparten av denna data har samlats in från olika håll såsom SCB, Bolagsverket, kommuner, brottsförebyggande rådet m.fl. Det saknas lokal statistik om den ideella sektorn och dess föreningar och därför genomför vi själva en enkätundersökning som ligger till grund för de uppgifterna.

 

Trygghetskartan

Trygghet och otrygghet är subjektiva upplevelser och stämmer inte alltid med den verkliga risken att bli utsatt för våld och övergrepp. Däremot är känslan av otrygghet verklig och den leder ofta till en anpassning av rörelsemönster som begränsar individens möjligheter att vistas i det offentliga rummet på lika villkor. Har män och kvinnor olika rörelsemönster, upplever man otrygghet i staden på olika sätt, tas det hänsyn till könens olika förutsättningar, preferenser i planerandet av den fysiska miljön? Att vistas i det offentliga rummet innebär för många kvinnor en känsla av otrygghet och rädsla för övergrepp och sexualiserat våld. I många fall leder denna otrygghet till att kvinnor inte vistas på vissa platser eller inte vågar inte gå ut när mörkret fallit. Många män däremot uttrycker inte att de upplever att det offentliga rummet är otryggt trots att de i större utsträckning är utsatta för våld och övergrepp av okända gärningsmän.   

Trygghetskartan är en interaktiv digital trygghetsvandring där kommunens invånare bjuds in och delge sina synpunkter på otrygga platser i kommunen. Genom Trygghetskartan får kommunen ta del av både kvinnors och mäns synpunkter på vilka platser som upplevs som otrygga och varför. Utifrån dessa inkomna synpunkter kan kommunen vidta åtgärder som ökar den upplevda tryggheten. Trygghetskartan aktiveras i samarbete med de kommuner som så önskar och den kan inte användas med mindre att den är aktiverad.

 

Resvanekartan

Resvanekartan är en interaktiv digital kartläggning där kommunens invånare bjuds in för att redovisa hur de reser under en dag. Kvinnors och mäns livsvillkor skiljer sig åt och det medför sannolikt olika resmönster. De flesta kvinnor och män har inte samma resvägar till sitt arbete, eftersom arbetsmarknaden är könssegregerad och endast 14 % av alla yrken är jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Det innebär att vi har arbetsplatser där i stort sett alla som arbetar där är män och vi har andra arbetsplatser där i stort sett alla som arbetar där är kvinnor. En annan viktig faktor som skiljer kvinnors och mäns livsvillkor åt och som påverkar hur vi rör oss i det offentliga rummet gäller den sk fria tiden utanför arbetet. Kvinnor tar ett större ansvar för alla sysslor som rör hemmet och familjen, vilket också medför fler besök på vårdcentraler, i affärer och andra platser som rör de behov som skall tillgodoses i hemmet. Samtidigt vet vi att det saknas kunskap om hur kvinnors och mäns rörelsemönster ser ut när det gäller hur vi förflyttar oss, vilka transportmedel vi använder, vilka platser vi tar oss till och i vilka ärenden.

Den kommunala planeringen av infrastruktur har ofta utgångspunkten att samtliga vägar och kommunikationsmedel är till för alla och finns där på lika villkor. I planeringsarbetet och i beslutsprocessen samt i det operativa genomförandet av byggandet av infrastrukturen är det ofta fler män än kvinnor. Frågan som uppstår då är om vi kan vara helt säkra på att kvinnors perspektiv vägs in och att den infrastrukturen erbjuder lika villkor.

Resvanekartan är en möjlighet för kommunen att kartlägga kommuninvånarnas resmönster genom att bjuda in kommuninvånarna att redogöra för vilka vägar och med vilka fordon invånarna har förflyttat sig. Genom den informationen kan kommunen planera infrastrukturella åtgärder baserat på kvinnors och mäns resmönster. Resvanekartan är inte aktiverad och kan endast aktiveras av kommunen för genomförande av en resvaneundersökning.

 

Har man någon praktisk användning av denna information?
I en demokrati är det värdefullt med transparens och information inom viktiga samhällsområden. Jämställdhet berör 50 % + 50 % av alla invånare, eftersom fördelningen mellan kvinnor och män är sådan. Jämställdhet är inte på en minoritetsfråga utan en grundläggande demokratisk angelägenhet. Britsen på jämställdhet tar sig många olika uttryck och riktar sig därför till olika intressenter.

Jämställdhetskartan erbjuder tjänstemän och politiker i kommunen ett värdefullt verktyg för att analysera den interna organisationen eller andra verksamheter inom kommungränsen. Genom den kartlagda nulägesbeskrivningen som omfattar hela kommunen ur många olika aspekter är det en bra grund för analyser om hur kommunen kan tillgodose kvinnors och mäns behov och intressen på lika villkor. Detta kan göras via den sektorsvisa statistiken eller via jämställdhetsmålen, där det man även kan jämföra hur kommuner med varandra.

Jämställdhetskartan kan vara ett stöd för medborgare och visa hur jämställd den egna kommunen är. I en demokrati finns alltid möjlighet att påverka politiker genom röstsedel och genom medborgarförslag och på så sätt bidra till förändring. Jämställdhetskartan kan även vara vägledande vid en eventuell flytt och ge en bild av hur jämställd den kommun är som man avser att flytta till. Hur ser det ut på arbetsmarknaden? Hur ser det ut med fritidsaktiviteter? Hur ser det ut med service i närmiljön? Och hur ser det ut i grannkommunen? Det kanske finns skäl att jämföra olika kommuner innan man bestämmer sig för inflyttning.

Jämställdhetskartan kan även vara ett verktyg för företagsledare genom att erbjuda underlag, fakta och inspiration som kan leda till en jämställd rekrytering av ny personal. På Jämställdhetskartan redovisas morgondagens kompetens med information om vilken yrkesinriktning som studenter väljer på gymnasieskolor och högskolor samt var dessa är belägna. Därigenom kan företagen lägga upp en rekryteringsstrategi baserad på nutida och framtida kompetensbehov och i ett tidigt skede rekrytera den kompetens man vill ha.

 

Samarbetsavtal och Processtöd
Winnet Västra Götaland erbjuder kommuner att teckna ett samarbetsavtal. I detta avtal ingår att vi uppdaterar kommunens jämställdhetskarta med aktuell information för att visa det aktuella nuläget. Förutom denna uppdatering erbjuder vi också stöd i analys av de fakta som presenteras på Jämställdhetskartan. Vi erbjuder även kompetenshöjande jämställdhetsutbildning till personal och förtroendevalda samt processtöd i utformande av handlingsprogram.

 

Huvudman
Arbetet med att bygga upp Jämställdhetskartan påbörjades 2011 och finansierades genom verksamhetsbidrag från Tillväxtverkets Resurscentraprogram fram till 2015. Därefter finansieras arbetet med Jämställdhetskartan genom Västra Götalandsregionen. Huvudman för Jämställdhetskartan är Winnet Västra Götaland som är ett regionalt resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling.