Jämställdhet i det fysiska rummet
Representation och inflytande
Studier som gjorts på nationell och regional nivå visar på bristande jämställdhet inom planering och beslutsfattande processer vad gäller stadsmiljö, trafik, transport och angränsande områden. Dessa studier visar att deltagare i samrådsprocesser i stor utsträckning är män och att i de fall där kvantitativ jämställdhet råder tenderar männen att vara mer tongivande än kvinnorna i diskussionerna.
Källa: Jämställdhet i infrastrukturplaneringen
Trygghet och säkerhet
Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de upplever otrygghet i det offentliga rummet, något som påverkar och många gånger hämmar kvinnors rörelsemönster. Män uppger att de känner sig otrygga på öppna och folkfyllda platser, där det är mycket liv och rörelse och är rädda för att dras in i ofrivilliga slagsmål. Kvinnor däremot känner sig mer otrygga på ödsliga platser och är rädda för att bli misshandlade eller utsatta för sexualiserat våld. Gemensamt för såväl kvinnor som män är att de är rädda för män.
Statistiken på alla nivåer (nationell, regional som kommunal) visar att män i större utsträckning än kvinnor anmäler misshandelsbrott. För kvinnor är risken att drabbas av brott störst inomhus av en bekant förövare medan för männen är risken störst utomhus av en obekant förövare. Då kvinnor oftare har någon form av relation (nära eller bekant) till förövaren kan man anta att det finns ett mörketal vad gäller misshandelsbrott mot kvinnor. Utifrån de rådande könsnormerna där det maskulina idealet kretsar kring egenskaper som styrka, kraft och självständighet kan man anta att det är svårare för män än för kvinnor att uppge känslor av otrygghet. Då kan man även anta att det finns ett mörkertal för män som blivit misshandlade eller upplever oro för misshandel.
Trygghet hänger också samman med bilberoendet så till vida att de som känner sig otrygga oftare väljer att resa med bil istället för kollektivtrafiken.
Källa:
- Om kvinnor och män - en statistikbok
- Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv
- Genusperspektiv på kollektivtrafiken
Resvanor
Studier på nationell och regional nivå visar att det skiljer sig åt mellan könen vad gäller färdmedel, resornas ändamål, pendlingsmönster, bilinnehav mm. Kvinnor tycks oftare använda kollektivtrafik, hämta/lämna barnen och gör fler service-resor (handla mat, åka till apoteket osv.) än arbetsresor i jämförelse med män som oftare kör bil och pendlar i högre utsträckning. Enligt denna statistik verkar kvinnor och män följa en traditionell könsuppdelning vad gäller fördelningen av betalt respektive obetalt arbete.
Källa:
Resvanor i Göteborgsregionen
Skriv ut
E-post
