Arbetsliv
Yrke och lön
Det råder stora skillnader i könsfördelningen mellan samhällets sektorer. Kvinnor arbetar i betydligt större omfattning i offentlig sektor till skillnad från män som i huvudsak arbetar inom näringslivet i den privata sektorn.
De flesta bedömare ser nackdelar med en könssegregerad arbetsmarknad utifrån flera perspektiv; Den hämmar ekonomisk tillväxt, den skapar grunder för diskriminering och utanförskap på grund av kön och den bidrar till att färre perspektiv belyses . Det visar sig också vid en jämförelse mellan olika yrkeskategorier att de yrken där kvinnor är överrepresenterade generellt har lägre löner.
När vi lyfter perspektivet och återigen använder uppdelningen offentlig och privat sektor för att belysa arbetsmarkanden, ser vi att kvinnor som grupp har lägre löner, både utan och med standardavvägning. När vi placerar sektorerna i ett tioårs perspektiv, ser vi att skillnaderna i löner gradvis minskar. Förändringen går dock enligt många för långsamt
Det finns olika förklaringsmodeller till varför kvinnor har lägre löner. En tar avstamp i olika sysselsättningsgrader och menar att kvinnors utökade hem- och familjeansvar inverkar negativt på karriär och löneutveckling, eftersom de inte kan yrkesarbeta i samma utsträckning som männen. Förespråkare av teorin om värdediskriminering menar att arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män. Denna diskriminering är främst riktad mot yrken och inte mot enskilda arbetstagare. Patriarkala strukturer framförs ibland som anledning till kvinnors lägre löner och färre maktpositioner. Dessa strukturer upprätthålls i och med att män sitter på samhällets maktpositioner och anställer och befordrar män, värderar kvinnors arbete lägre etc. I Medlingsverkets rapport framkommer att yrke är den enskilt viktigaste faktorn för att förklara mäns och kvinnors löneskillnad.”Att kvinnor och män jobbar i olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer är därför en viktig förklaring till att mäns och kvinnors löner skiljer sig åt.”
Källa:
- Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet.
- Wikipedia
Tillväxt och jämställdhet
Det finns många olika skäl till att vilja öka jämställdheten i samhället. Vissa argumenterar för jämställdhet utifrån ett demokratiskt jämlikhets- och rättighetsperspektiv där utgångspunkten är att kvinnors och mäns lika värde och rättigheter anses så grundläggande att det inte behövs ytterligare argument för att motivera jämställdhet. Andra ser Jämställdhet som ett medel till tillväxt och utveckling. Det finns teorier som bygger på att jämställdhet genererar andra vinster än enbart de uppenbara. En av dessa tar avstamp i ett jämställda arbetsplatser genererar tillväxt. På företagsnivå förväntas ökad jämställdhet leda till att bättre beslut fattas gentemot marknaden eftersom kvinnliga anställda kan relatera till behov och preferenser hos kvinnliga kunder. Jämställda personalgrupper ökar förutsättningarna för alla i personalen att utvecklas optimalt i sin roll. Personal som ges möjlighet att utvecklas tenderarar att vara kreativa och engagerade, vilket gör att de presterar bättre och därmed minskar företagets kostnader. Studier visar även att sannolikheten för innovationer är näst intill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen än i företag där ena könet överväger kraftigt.
Grundtesen är att ett ojämställt samhälle sämre klarar av att utnyttja befolkningens kunskaper och färdigheter, eftersom ojämlik tillgång på utbildning, till arbetsmarknad på lika villkor, diskriminering, utanförskap och sociala klyftor är liktydigt med oekonomiskt resursutnyttjande. Om halva befolkningen saknar tillgång till arbetsmarknad och utbildning på lika villkor kommer detta att leda till brister i fördelningen av resurser. Enligt viss forskning finns det även ett dubbelriktat samband mellan ökad jämlikhet och BNP: ”[…] ökad jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till att öka tillväxten och höja bruttonationalproduktens nivå, samtidigt som en ökad BNP-nivå bidrar till att skapa förutsättningar för social utjämning och minskade klyftor mellan kvinnor och män.”
Styrelser och ledningsgrupper
Vid granskningar av näringslivets toppskikt syns dock att dessa argument inte har anammats av beslutsfattare och makthavare i den privata sektorn. Stiftelsen Allbright har under flera år kartlagt könsfördelningen i styrelser och ledningsgrupper hos de största svenska börsbolagen och funnit att i majoriteten av de svenska ledningsgrupperna finns ingen kvinna representerad. Dessa siffror visar sammantaget på en mycket låg kvinnlig representation i svenska börsbolags maktskikt. I en internationell jämförelse står vi oss dåligt mot exempelvis USA där endast ett fåtal av ledningsgrupperna saknade kvinnor helt.
Enligt Allbrightrapporten beror detta i stor utsträckning på informella, manliga nätverk och patriarkala företagsstrukturer som håller kvinnor utanför. Problemet är ett homogent näringsliv som likställer kompetens med att vara man. De menar vidare att kvinnor befordrar kvinnor. Företag som vill bli mer jämställda bör därför utse kvinnor till VD, fastslår Allbrightrapporten.
Källa: Allbrightrapporten, 2018
Skillnader i företagande
Enligt Tillväxtverket drivs cirka 27 procent av alla befintliga företag i Sverige av kvinnor och resterande 73 procent av män. Mellan 30%-35% av alla nya företag startas av kvinnor och denna siffra har ökat stadigt sedan 1970-talet. Trots en ökning av antalet företag som startas av kvinnor är andelen kvinnliga företagare fortfarande avsevärt lägre än andelen manliga företagare.
Småföretag är den absolut vanligaste företagsstorleken i Sverige. Företag räknas som småföretag om de har mellan 0-49 anställda och inom detta intervall befinner sig 99 % av de svenska företagen. Den vanligaste företagsstorleken är 0-9 anställda som utgör cirka 95 % av företagen. Inom denna kategori befinner sig huvuddelen av de kvinnliga företagen som oftast är så kallade soloföretag med en ensam företagsledare utan anställda. Bland män är det vanligast att ha mellan 1-9 anställda. Män driver oftast aktiebolag och kvinnor är oftast enskillda näringsidkare. Det finns även skillnader i de kvinnliga respektive manliga företagens inriktning. Kvinnor driver i huvudsak sina företag inom tjänstesektorn och mäns företag finns framförallt inom industrisektorn. Inom Industrisektorn drivs 94 % av företagen av män och inom tjänstesektorn drivs 72 % av företagen av män.
Källa: Kvinnors och mäns företagande – Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket